Vasaloppets historia

År 1986 mördades Olof Palme som var Sveriges statsminister. Detta var två dagar innan Vasaloppet skulle gå av stapeln. Man hade då planer på att ställa in loppet helt, men man valde att ändå starta loppet som tidigare var tänkt och de 10 000 deltagarna började med att ha en tyst minut precis innan starten.

1923 deltog den första kvinnan i Vasaloppet. Det var Margit Nordin och hon fullföljde loppet på en tid på 10:09:42. Tyvärr förbjöds kvinnor att delta året därpå trots detta. Man ansåg att loppet var för jobbigt för kvinnor att köra.

Vasaloppsstenen restes år 1924 och 1925 sände man Vasaloppet över radio. Men det dröjde ända till 1966 innan loppet sändes i TV av förklarliga skäl. Den första kungen att delta i loppet blev Carl XVI Gustaf. Det gjorde han 1977 och då vid namn Carl Bernadotte. Han slutade på 5 708:e plats i loppet.

År 1979 införde man det som kallas Öppet spår och inte förrän 1981 upphörde förbudet mot att kvinnor fick tävla, detta mycket tack vare en kvinna som 1978 deltog utklädd till man, men som blev avslöjad vid en TV-intervju under loppet.

En gång har segern i Vasaloppet delats och då av bröderna Örjan och Anders Blomqvist. Då bar de kranskullan över mållinjen mellan sig. Tre gånger har Vasaloppet ställts in. 1934 för att man fick för få anmälda och 1932 på grund av snöbrist, vilket också var fallet 1990.

2008 fick ungdomarna sitt eget Vasalopp. Det heter Ungdomsvasan och man åker en distans som är baserad på åldern man har. Två gånger har tyvärr personer avlidit under loppet. År 2012 avled en man i 65 årsåldern i Skejtvasan av hjärtproblem och 2014 avled en man i 70 årsåldern i Kortvasan. Det skedde bara 400 meter innan mål vilket var ganska dramatiskt.