119 startande var det 1922 när allt började och år 1959 var första gången som antalet deltagare översteg 1000. Redan 1977 steg den siffran över 10 000 och idag när det anordnas ett flertal olika lopp i samband med Vasaloppet, som till exempel Kortvasan och Ungdomsvasan så är det dryga 40 000 deltagare varje år allt som allt.
Bästa tiden som hittills är gjord är 3:38.41 och gjordes 2012 av Jörgen Brink och snabbaste dam som åkt är Vibeke Skofterud från grannlandet Norge som åkte Vasaloppet på imponerande 4:08.24. Flest segrar har Nils Karlsson också kallad Mora-Nisse, som vunnit hela 9 gånger och Janne Stefansson vann 7 gånger. På damsidan har Sofia Lind vunnit fem gånger.
I damklassen får man delta om man fyllt eller fyller 19 år det året och man får delta från alla länder. I Vasaloppet finns även något som kallas för Bergspriset. Det är ett pris på 10 000 kronor och det har sedan 1970 delats ut till den första löpare som passerar Evertsberg. Det finns även spurtpriser på ett antal andra orter men där delas det ut 5 000 kronor.
Vid målet väntar en kranskulla på segraren och sedan 1988 finns även en kransmas för Tjejvasan. Dessa båda hänger en segerkrans runt halsen på de som segrat i tävlingarna. För att bli kranskulla och kransmas krävs en del villkor. Personen måste vara ogift, personen eller familjen måste ha några slags meriter inom idrotten och det finns även en tredje klausul och den säger att om ingen av de båda första klausulerna uppfylls så kan det räcka med att man är käck och grann.
En tradition i Vasaloppet är att det serveras blåbärssoppa vid kontrollerna som ligger längs spåret och det brukar gå åt runt 55 000 liter soppa just under denna vecka. Det är en folkfest!